Jag, jag, jag...

...har äntligen insett att jag har en del att jobba med...Mig själv! Efter alla år utomlands vet jag att jag fick se och uppleva saker alla inte gör. Men med min säkerhet med trygg familj och underbara vänner, tog jag det mesta med en klackspark. Har dock insett nu, att jag har väldigt mycket att jobba på. Det finns omedvetna ärr inom mig, som ligger och tickar på ytan...Jag känner det inte själv, men det visar sig onekligen genom det sätt jag behandlar andra, och hur jag förväntas att bli behandlad av människor runt mig... Kommer bli svårt när man inte är hemma. Men jag har tagit steget och handlat två böcker som kanske ska kunna öppna mina ögon lite och få min otroliga känsla av att alltid misslyckas att försvinna. Jag tänker inte berätta nu vad böckerna handlar om, men jag kommer komma med kommentarer under tiden jag läser dem. Allt är inte alltid som det ser ut på ytan. Och jag ser mig inte som ett offer, aldrig gjort. Det är pga min lilla naiva hjärna och rädslan att visa mina misslyckanden utåt allt hänt... Tror bara att de stackrarna som fått stått ut med mig som flickvän blivit de stackars offren. Det tog ett tag innan jag träffade en "reko" kille med fötterna på jorden som med några enkla ord förklarade för mig hur allt ligger till. Att han kommer inte lyssna på mig när jag lägger den sidan till, och att JAG kommer lida...Och det kommer vara upp till mig om jag kommer orka med det, och mig själv. Aldrig funderat på det på det här sättet, men han har helt rätt. Och plötsligt så känns det som en tre tons stenkloss ramlat ner från mina axlar. Fick genast en sådan energi... Det allt handlar om är att jag har svårt att lita på någon, och bakgrunden till detta ligger i både mig och saker som hänt i mitt liv. Har dock turen att oftast träffa "inte så bra för mig" killar. Men nu har jag en kille med både fötterna på jorden, massa erfarenhet och dessutom är äldre än mig... Och jag vet att han har rätt i det mesta han säger. Han mår inte ett dugg dåligt, jag gör...Och vem kan ändra på det? JAG...
Denna blogg blev verkligen inte vad jag trodde den skulle bli...Men vad fan...Jag vet vilka som läser bloggen, och eftersom jag inte kan prata med er så kan jag väl lika gärna skriva ner allt eller? Alla har väl bekymmer och spöken i skallen nån gång...Jag är en ung själ...fick höra det under min lilla spå session innan jag åkte. Och unga själar får oftast göra alltför många misstag innan de lär sig...Hurra hurra! =)
Idag har jag och Dean varit till IKEA och handlat lite julmat. Mums! Kastade ner lite godis också, och Dean ville ha knäckebröd och skorpor...De är brödfanatiker härnere...Sandwich, toast and rolls...Jeahhaaa!!!
Ska hem till Stephanie med Bridgette ikväll. Steph ska laga kvällsmat och bjuda på drinkar...Här blir man hembjuden till folk, och oavsett hur många de bjuder, tar man vanligtvis inte med sig någonting...de står för ALLT...jag hade med mig en flaska vin eller något till en början, men det slutade med att de alltid ville att vi skulle komma tillbaks en annan kväll och dricka den tillsammans med dem. Så det har jag slutat med...Det tråkiga är att jag och Dean bor så vi kan ALDRIG bjuda hem folk...Coddan och Tom går säkert bra...Annars känns det bara fel att ta hit nån med restaurangen på nedervåningen...Strange, strange... Och Dean kan inte flytta så länge han jobbar här...så det är bara att acceptera...antar jag... Morsan hans verkar reda sig iallafall...
Är ledig tills lördagskväll då jag ska servera och jobba i baren på en förlovningsfest. Ser fram emot det... Sen upp tidigt och ha frukost och lunch på Attitudes igen. Så kul första gången jag jobbade där...Man äter så otroligt olika rätter världen över. Ni ska se vad Australienarna stoppar i sig till frukost. Sen är de hur taniga som helst... Här ser ni en "Ham Benedict", ni kanske hört talas om det, men när jag först hörde namnet blev jag riktigt nyfiken på vad det var. Det är pocherade ägg, serverade på rostat bröd med hollandaisesås och skinka, man kan även få lax istället för skinka, eller spenat... På Attitudes där jag jobbar, ser man varken skinkan, toasten eller äggen...bara en massa sås, så jag tyckte det såg ut som en skål med bechamelsås till en början. Men sen började folket fråga hur många pocherade ägg det är i vår benedict. Ägg? Finns det ägg i den där sörjan? Ja, ni kan ju tänka er hur jag hade det i början...Haha!!! Och gissa om en klient blev överasskad när jag kom med skinka istället för lamm... (Lamb-ham)....Hmmm=) Massa nytt att lära, men faktiskt roligt...

The amount of happiness that you have depends on the amount of freedom you have in your heart.
J

A